Ventilatory ratio (VR) - används som ett grovt mått på hur effektivt lungorna ventileras. VR är en kvot som antar värden nära 1 hos normala individer under normala förhållanden. Värdet på VR påverkas dels av hur effektivt lungorna ventileras, dels av koldioxidproduktionen.
PaCO2 kPa
Minutventilation l/min
Längd cm
Kön
Ventilatory ratio (VR)
Kommentar
 
 

Läs mer om VR och formlerna bakom beräkningarna

Ventilatory ratio (VR) är ett relativt nytt mått inom klinisk respirationsfysiologi. Det är relaterat till lungornas förmåga att vädra ut koldioxid. VR är därför ett intressant komplement till mått på syresättningen (som t.ex virtuell shunt och PaO2/FIO2-kvot).
VR är främst avsett för patienter som respirator-/ventilatorbehandlas. Dess största värde ligger i att kunna följa utvecklingen hos en patient. Fördelen framför att titta enbart på PaCO2 i blod eller FECO2 i utandningsluft, är att prover tagna med olika andningsminutvolym blir jämförbara.
VR är konstruerat för att i normala fall ligga nära 1. Det ökar linjärt när alveolära ventilationen minskar eller koldioxidproduktionen ökar. Hos stabila patienter med väsentligen konstant CO2-produktion är VR ett indirekt mått på ventilationen av fysiologiskt deadspace, dvs. på den del av ventilationen som aldrig når fram till fungerande alveoler och därför betraktas som "wasted (bortkastad) ventilation". Koldioxidproduktionen har mindre påverkan på VR än deadspaceventilationen, men en påtaglig ökning av metabolismen (och därmed CO2-produktionen) ger ökad VR. Vid tolkning av VR-värdet ska man alltså ha denna möjlighet i åtanke.
VR är ett relativt nytt mått som ännu (2011) är sparsamt utforskat. Det förväntas komma få betydelse för diagnostisering och gradering av lungfunktionsrubbning, val av behandlingsmetod, bedömning av om respiratoravvänjning är möjlig, prognosticering m.m.
Exempel på faktorer som kan påverka ventilationen av fysiologiskt deadspace:

  • Sjukdomstillstånd i luftvägarna, t ex. KOL
  • Lungemboli
  • Andningsfrekvens, tidalvolym
  • Ventilationsmod i respirator/ventilator
  • Kroppsläge
  • Hypovolemi, chock
  • Intensivvårdsåtgärder som t ex rekryteringsmanöver, bronkoskopi, bukläge

Exempel på faktorer som kan påverka koldioxiproduktionen:

  • Kroppstemperatur
  • Trauma, sepsis
  • Nutrition (sammansättning, tillförd mängd)
  • Smärta, obehag
  • Vakenhetsgrad, sederingsgrad

Exempel på andra faktorer som kan påverka VR:

  • Sann höger-vänstershunt i lungorna (Sannolikt mindre påverkan)

Beräkning:
VR = (Utandad minutvolym i ml/min * PaCO2) / (Uppskattad normal utandad minutvolym * normal PaCO2)
där utandad minutvolym avläses på respirator/ventilator, uppskattad normal utandad minutvolym beräknas som 100 ml/kg "ideal" kroppsvikt / minut och "normal" PaCO2 sätts till 5 kPa). För beräkning av ideal kroppsvikt används de formler som ARDSnet använder för beräkning av Predicted body weight (PBW):
PBW (kg) = 50 + 0.91 * (längd i cm – 152.4) för män, och
PBW (kg) = 45.5 + 0.91 * (längd i cm – 152.4) för kvinnor

Referenser:
Sinha P, Fauvel NJ, Singh S, Soni N. Ventilatory ratio: a simple bedside measure of ventilation. British Journal of Anaesthesia 2009;102: 692–7

(No author) Ventilation with lower tidal volumes as compared with traditional tidal volumes for acute lung injury and the acute respiratory distress syndrome. The Acute Respiratory Distress Syndrome Network. N Engl J Med 200;342:1301-8